Dahlsbor

Det blev en sväng ut i fukten idag då Jonas var i trakterna och ville jaga några poäng i sin interna tävling för att inte förlora. Det var ju att börja torka för att över huvud taget kunna få fatt i greppen på blocken och som tur är så var det hyfsat bra i Dahlsbor. Jag har själv inte varit där så mycket och klättrat så det finns för mig att göra där och när sticket är bättre så kommer jag definitivt att åka dit igen för att få några tick i bältet. Jonas jagade 6c och 7a för att få poäng i en som det såg ut förlust i tävlingen. För min del så är mantlingen det svåraste då jag inte varit ute och klättrat på bra länge och precis kommit igång inomhus igen. Det positiva är att kroppen har börjat vakna ur dvalan.

Inledningsvis satsades det på att få lite fart i armarna i den råa luften på En blöt dag på jobbet och Pepsi för att Jonas skulle ge sig i kast med Rebell mot dig själv. Efter en hel del press så var det inte långt borta att håva in några poäng, men med lite strul med fötterna ställde till det för honom och istället torkade vi upp Eldsjälen. Detta block har klart mycket mer mossa på sig och vi fick jobba mer med att göra problemet klätterbart. Det tog en stund att komma ihåg betan på problemet och med lite klurande och trixande så hittade vi till slut en sekvens som skulle kunna fungera. Det svåra i det läget var då att orka hålla hällåset tillräckligt bra föra att klara flytten med händerna och även detta problem fick Jonas ge vika för idag, men till nästa gång tror jag att han har memorerat och skickar båda problemen.

För min del så är det till att jobba vidare och få lite mer styrka i kroppen och jaga igång så gott det går och se hur många här hemma som är sugna på att åka till Kjuge då Jonas kommer att kunna erbjuda Viktor många problem i det lätta registret som inte sliter hårt på en sargad klätterkropp som inte varit aktiv på ett tag.

Med det sagt så sumerar vi helgen som en positiv klätterhelg med träning i garaget igår och en sväng till Dahlsbor idag. Bara att vara igång två dagar på raken har inte funnits möjligheter till under detta året med allt jobb med fotbollen. Förhoppningsvis så kommer det att bli stora förändringar på tidsdisponeringen framöver.

Klättergymmet

Kontinuitet är ju ett måste för att bygga upp styrkan i kroppen igen. Med ca 2 pass/vecka i det eminenta klättergymmet den senaste tiden så har det börjat svara i fingrar och armar. Tur att jag har vänner som bygger och arrangerar i sitt garage och tillåter en annan att vara med och slita lite på greppen. Det bjuds både på tak och vertikala väggar så mina svagheter med att antingen balansera eller klättra med styrka sätts verkligen på prov. Att det dessutom är isolerat gör att det fullt klätterbart under vintern, klart behagligare än vinterträningen i DG, så nu blir väl kroppen bortskämd med att det är "bekvämt" att klättra.

Det eminenta gymet.

Men, men. Det är bara att jobba vidare för att kunna uppnå någon form av nivå när vädret och ett fullspäckat schema tillåter att klättra på riktigt. Förhoppningen är att hinna med en sväng till Fontän under hösten för att kunna besegra några av de problem som jag har jobbat på en del men inte lyckats ta mig upp för. Så nu är det dags att sluta drömma och börja med grovjobbet så jag kommer någon vart.

Höstväta

Mitt i all väta som varit det senaste så gjorde vi idag en chansning och åkte till Hattebo för att se om det gick att torka till blocken tillräckligt för att klättra lite. Vi gjorde ett försök till att torka upp för att jag skulle försöka att ge mig på den 5c som Isabella satte upp för några veckor sedan och till vänster om det skulle Isabella försöka sig på att göra några press på ett betydligt svårare problem. Svårighetsgraden blir ju även med vätan klart svårare, men samtidigt mer utmanande.

Nåväl. Det gick att få det ena problemet tillräckligt torrt för att göra några försök på det. Sedan tidigare visste jag vad som gällde i starten som inte är några svårigheter, men med min oförmåga till high step, framförallt nu när jag är otränad, gör att det blir svårigheter i att pressa över på rätt fot. Men med funderingar rent biomekaniskt och med en liten justering på fotens position och vinkel så började det att arta sig. Greppen går inte att klaga på så efter ett par misslyckanden så var det bara till att ta i lite extra och sedan inte försöka greppa eller kliva mitt i vätan. 

Strax till höger om björken med start på "bullen".

Skönt att sätta ett problem igen för att stärka självförtroendet efter alldeles för lång frånvaro från klättringen. Nu gäller det bara att pussla med tiden så det går att få regelbunden träning och ge kroppen utrymme för att bli starkare. Ger jag mig bara det utrymme som behövs så kommer det att börja hända lite med styrkan igen då jag under de träningspass som hunnits med de senaste veckorna känner att det är långt kvar till någon respektabel nivå på klättringen. Tur att det bjuds på möjligheter att träna på det privata klättergymet i Bor.

Fortsättning i Hattebo

Idag hanns det med en sväng ut i skogen igen och jobba sig upp för lite sten. Idag utan att göra en hakmantling. Ja, Viktor det finns ytterligare en variant. Jag rekommenderar dock starkt att ingen använder sig av den. När vi borstat har vi hittat några knixiga problem, men också en del lätt så Hattebo kan förhoppningsvis bli ett ställe för alla att klättra på.

För lite mer information kan man finna det på 27 crags annars kan du ju alltid försöka gissa dig fram till vad jag menar här på bloggen. En del problem har inte fått några namn och det beror helt på fantasibrist mellan varven. Är du sugen på att borsta och hitta lite nytt är du mer än välkommen att hugga tag ute i skogen. Idag blev en FA gjord som var lite småtrevlig. Ståstart med kramande av areter och generösa fotsteg i starten som sedan övergår till att bli slopig för både händer och fötter. Problemet heter Magspark och käftsmäll, tickar in på 5c och är värt resan från Värnamo till Hattebo.

Givetvis måste jag ju också publicera några andra problem som precis som ovanstående problem är helt ok att sätta fart på kroppen efter två års klätterdvala. De ligger i det lägre registret, vilket inte borde vara förvånande då åtminstone jag inte har så mycket att trycka till med än. En sak jag observerat med Hattebo är att alla greppen sitter åt fel håll tamejtusan på alla block vi hittills har rensat.

På bilden ovan går det två problem, till höger Rotvälta 4+ och till vänster vid björken ett annat (odöpt problem) svårighetsgrad ca 5+.

Vi får se när nästa tillfälle blir att hinna ut och håller vädret i sig som det är nu så kommer det att bli några uppdateringar till detta året. Förhoppningsvis med ett gäng nya FA med högre nivå. Jag känner ju tydligt hur det saknas ordentligt med nyp i armar och fingrar efter närmare två år utan att klättra regelbundet. Det bästa är att känna att tekniken inte är helt borta vilket i sig är en stor tröst.

Lyckorus

Herregud vad länge sedan det var någon fart på den här bloggen. Det har tyvärr varit väldigt fattigt med granit under fingrarna sedan sist, men nu har det äntligen tagit fart igen?

Faktiskt så var vi ute i Hattebo, både igår och idag. Det borstades och fejades en del och fram kom några nya problem och som vanligt är det svårt att sia om hur svåra de blir. Två stycken blev åtminstone gjorda och fingrarna blev några gram hud fattigare. :) Att det kan vara så lätt att känna sig som en människa igen då det räcker att ta sig ut i skogen och borsta på några stenar och ge sig i kast med att hitta olika vägar upp på dem.

Som det känns idag så blev det ett litet lyckorus av att känna att klättringen finns kvar i kroppen och att det bara är styrka som behöver komma igång. Detta måste bli ett återkommande evenemang för min del då det fungerar som meditation och ger åtminstone mig ett enormt välbefinnande. Texten idag blir helt osammanhängande då det blir till att uttrycka i text vad som dyker upp i huvudet utan att ens fundera på att redigera. En kort sammanfattning blir att det ren och skär lycka att ha varit ute och klättrat igen efter vad som upplevs som en evighets uppehåll.

Jag tror till och med att vi hittat några pisseslabbar som kan fungera att klättra på för personer med ljumskbesvär, så på med neoprenbrallorna V så kör vi igång dig.