Lyckorus

Herregud vad länge sedan det var någon fart på den här bloggen. Det har tyvärr varit väldigt fattigt med granit under fingrarna sedan sist, men nu har det äntligen tagit fart igen?

Faktiskt så var vi ute i Hattebo, både igår och idag. Det borstades och fejades en del och fram kom några nya problem och som vanligt är det svårt att sia om hur svåra de blir. Två stycken blev åtminstone gjorda och fingrarna blev några gram hud fattigare. :) Att det kan vara så lätt att känna sig som en människa igen då det räcker att ta sig ut i skogen och borsta på några stenar och ge sig i kast med att hitta olika vägar upp på dem.

Som det känns idag så blev det ett litet lyckorus av att känna att klättringen finns kvar i kroppen och att det bara är styrka som behöver komma igång. Detta måste bli ett återkommande evenemang för min del då det fungerar som meditation och ger åtminstone mig ett enormt välbefinnande. Texten idag blir helt osammanhängande då det blir till att uttrycka i text vad som dyker upp i huvudet utan att ens fundera på att redigera. En kort sammanfattning blir att det ren och skär lycka att ha varit ute och klättrat igen efter vad som upplevs som en evighets uppehåll.

Jag tror till och med att vi hittat några pisseslabbar som kan fungera att klättra på för personer med ljumskbesvär, så på med neoprenbrallorna V så kör vi igång dig.