Äntligen!!

Igår gav jag mej på BrutalBella igen och denna gången gick det vägen efter att ha pratat allvar med mej själv efter ett par usla "försök". Ett tejpat finger och snabb uppvärmning räckte för att det äntligen skulle gå vägen. Under den snabba uppvärmningen gjorde Isabell processen väldigt kot med "osthyveln" och gjorde en hänsynslöst bekväm bestigning av det problemet. Hon passade dessutom på att skicka sitt traversprojekt på tvillingblocken. Efter en mindre korrigering i mantlingen så svängde hon upp utan synbara svårigheter. Eftermiddagen avslutades med att försöka bestiga Slim Jim (6a+) igen, men den är klurig och ger inte med sig allt för lätt så den kommer att ligga och gnaga lite i mitt huvud innan jag sätter den igen.

Om någon får för sej att se bestigningen av BrutalBella nedanför så kan jag redan nu avslöja att det är nog en av de sämsta bestigningarna någonsin i mänsklighetens historia. Isabell ska ha ett stort tack för hjälpen med att hitta min högerfot, eller vad det nu är som finns där nedanför benet.

Stiltje

Jag tog en sväng ut till Hattebo idag igen för att hålla igång nu när vädret tillåter. När jag jobbar inne hela dagen och har möjlighet att titta ut så svider det i hjärtat att jag inte kan vara ute och skava på graniten. Vill ju inte annat än att komma i form för att klättra bättre. Det gick idag inte bättre än att jag repeterade några fyror och femmor för att inte ha självförtroendet för att skicka BrutalBella. Efter att ha återigen inte ha masat mej upp på det problemet vände jag till Slim Jim (6a+) som är en balansig jäkel på tvillingblocken. Med en stenkvalitet som påminner om Kjuge så äter det verkligen fingrar och efter ett 15-tal försök på den utan att lyckas så började huden att protestera och tur var väl det för det började mulna på och skvätta lite i luften. Så det var bara till att bege sig hemåt igen, men det känns ändå skönt att jobba lite mer ute istället för att hänga i plasten.

Toktaggad

Nu känns det som att våren har gjort entré på allvar och klättersuget bli ju bara större. När det dessutom räknas ned inför Fontanresan så ökar suget ännu mer. Det behöver bli fler turer ute för att återvinna självförtroendet för att klättra på riktigt och inte hänga i plasten inomhus. Med andra ord är det putsning av formen som behövs, eller som Oskar uttryckte sig; det är ju ingen mening att putsa innan du har hyvlat klart. Kontentan av det hela blir väl till att plocka fram rubanken och hyvla och låte finslipningen komme på plats i Fontan.

I helgen hanns det med en kortare tur ut till Hattebo för att återigen få stryk på Bellablocken, närmare bestämt BrutalBella (6b+). Denna gången fixade jag avslutningen men fjocklade av någon anledning till det i starten och får se till att få ihop det nästa gång. Isabell var nära att sätta in fina travers och jag räknar med att det kommer bli en FA av den nästa gång.

PS. Dan lyckades att vara med och klättra igen, är han på gång månne?

Smisk

Söndagen till ära blev det en tripp till Kjuge för första gången detta året och fy f*n vad det gick illa. Jag känner att kag blivit starkare, men vad hjälper det när inget annat svarar som jag vill. Storstryk på sisådär alla problem jag gav mej på. Självförtroendet stukades lite, men ändå har jag vetskapen att snart så kommer självförtroendet tillbaks för att våga lassa på ordentligt på graniten. Det känns bara så förbannat tråkigt då jag är sugen på att klättra ute och bara vill att det ska fungera.

Jag får fortsätta att skava på och hitta fingrarna ordentligt igen då det känns som att det jag tappat mest sitter där och att våga lita på att jag håller och står ordentligt. Måtte det bara fortsätta framåt för det är bara några veckor kvar till Fontanresan och hur gött ska inte det bli?