Enligt beräkningar skadar sig 50% av alla klättrare under ett år och 33% utvecklas till att bli kroniska. De flesta skadorna drabbar fingrarna och sker vid kraftigt belastande rörelser under klättring eller vid fall. Vid bouldering är svårighetsgrad och klätterfrekvens stora orsaker till skada. Enskilt största faktor till skada är kraftigt belastande rörelse under klättring på hög svårighetsgrad.
Överbelastningsskador drabbar i majoritet fingrarna och axlarna vilket ses främst på hängivna klättrare. Fingerskador drabbar ca 67% av utomhusklättrare och 58% av inomhusklättrare. Mest frekvent drabbat är ringfingret och därefter långfingret vilka får mest belastning under klättring framförallt vid crimpgrepp. Skadorna motsvaras av att det läggs nästan lika mycket belastning på ringfingret som långfingret, men ringfingrets senor och ledband inte lika belastningståliga.
Fingerskadorna drabbar allt som oftast senor och ledband som håller senorna på plats vilka får allt som oftast högs belastning i fingrarnas baser. Fingerskador kan delas upp i fyra grader:
Grad 1 motsvarar en överansträngning/sträckning på senor och ledband utan att det skett någon ruptur.
Grad 2 motsvarar komplett ruptur på ledband i fingrets slutled eller partiell ruptur av ledband vid fingerbaserna.
Grad 3 motsvarar komplett ruptur av ledband nära fingerbaserna.
Grad 4 motsvarar multipla rupturer på ledband i affekterat finger/fingrar och/eller skada på muskler i handen.
Vid skador av grad 1-3 klarar man sig oftast med adekvat terapi och stödtejpning när det är aktuellt vilket brukar dröja upp emot 6 veckor. Tejpning bör användas i avlastande syfte under minst 26 veckor efter återgång till klättring. Av alla som drabbas av fingerskada kommer ca 30% att utveckla ett kroniskt tillstånd.
Enklaste sättet att förebygga skador i fingrarna är att värma upp ordenligt före hårda press och att inte klättra långt över sin förmåga.
Förhoppningsvis kan detta hjälpa till för andra att förstå lite mer om hur kroppen fungerar och vad man ska göra när fingrarna börjar att protestera. Det är väldigt generellt skrivet och jag har gjort så fullt medvetet då jag inte vill gå in för djupt på rehabilitering av fingerskador.
"Fingerskador drabbar ca 67% av utomhusklättrare och 58% av utomhusklättrare"
SvaraRaderaHmmm, intressant... ;-)
Skämt å sido, intressant inlägg. Fråga: du vet ju att jag länge har haft problem med just fingrar (ring- och långfinger) och du vet att jag tejpar i förebyggande syfte varje gång vi klättrar. Men vad är din åsikt om just förebyggande tejpning? Är det skadligt om fingrarna är ok då det kanske minskar muskeluppbyggnad?
Tack för påpekandet av faktafelet. Det är nu korrigerat.
SvaraRaderaMed tanke på dina fingrar så skulle jag rekommendera att klättra på stora grepp inomhus utan avlastande tejpning för att försiktigt öka belastningen på strukturerna som är skadade. Klättring på små grepp och vid klättring utomhus så ska du i nuläget fortsätta att tejpa.
En reaktion: Att klättra på store grepp antar jag att du menar juggar? Om så är fallet så har vi inte bra juggar att klättra på. Det blir ett tryck på andra böjen från fingertoppen (ja jag vet att jag har fel) och det är inte skönt heller.
SvaraRaderaKan du skriva om olika fingerpositioner? Open hand, closed hand, crimp? Jag menar... är det bättre att klättra mycket open hand när man redan har fått ont? Ex... Nu fattar jag knappt själv vad jag skriver...
((Dan
Enkelt uttryckt kan du räkna med att open hand och juggar sparar fingrarna bättre om du har ont i närheten av fingerbasen. Om du däremot har ont längre ut mot fingerspetsarna ska du undvika open hand och crimpar.
SvaraRadera