Äntligen höst

Med lite lagom moln på himlen och en härlig bris i skogen var förhållandena för att klättra optimala. Det kliade lite lagom i fingrarna efter det långa sommaruppehållet. Med alldeles för lite träning och slapp livsstil så känns det uppenbart att styrkan i kroppen inte är tillräcklig och vikten har med all säkerhet ökat något kilo eller två. Bara att komma ut i skogen igen och känna granitens sträva struktur under fingertopparna var en skön känsla. Det som gjorde att jag dammade av paddan igen var att Sammy Dahlman var i krokarna och ville prova ett projekt i Slättmon som han testat några gånger. Det var en något avslagen man jag mötte som uppgav sig vara något otaggad men ville ändå ut och göra ett försök igen.

Han fick slita en del och var lite tvivlande som det lät, men när väl viljan kom fram så fanns det inget som hindrade och det såg oförskämt lätt när väl tåkroken satt på plats och avslutningen över näsan såg ut att vara oförskämt smidig.

Själv så orkade jag ju givetvis inte att få upp arslet på Corrupted Blood vilket iofs var väntat men det kändes ändå helt ok med tanke på att jag inte räknade med att ens klara starten. Det känns lovande inför hösten att kroppen faktiskt svarar efter sommarens förfall. Så nu blir det till att komma igång igen och vid något tillfälle framöver ge Corrupted Blood och Skogsväg 25 storstryk. Frågan är bara hur lång tid det tar innan jag besegrar dem. Blir bra jäkla sugen på att åka till Fontan igen, men det får bli till våren istället då det nu finns vissa käppar i hjulen. Jag får hålla motivationen uppe med att lyssna på detta. Jag får under tiden hoppas på en bra höst här på hemmaplan istället.

Sommarlovet är slut

Dåligt med inlägg angående klättring på bloggen de senaste månaderna. Jag erkänner att det beror på att jag inte har klämt på granit under denna tiden då jag varit omotiverad till att ge mej ut i skogen för att tampas med knott och mygg vilket för min del fullständigt dödar nöjet med att klättra. Men nu får det bli ändring på det för det känns som att hösten kommer med stormsteg så de där små avskyvärda eländena borde vika hädan.

Sommaren har istället gett möjligheter till att träna upp konditionen som jag har tappat helt fullständigt de senaste åren. Från att ha kutat 5 km i terräng på 20 minuter så får jag idag slita med runt 6 km löpning på plant underlag på ca 27 minuter. Det är ju total misär! Lite inspiration fick jag när vi var några som åkte ned till Kalmar och kollade på Ironman. Fan! Det där måste jag bara se till att genomföra. Verkar ju hur kul som helst, om inte annat så är det nog en enorm mental pers att ta sig igenom alla timmarna simmande, cyklande och "löpande". Dags att bygga på pannbenet och bättra uthålligheten i kroppen. Frågan är hur snabbt klarar jag av att komma i form för att kunna göra mej själv rättvisa på en sådan tillställning. För att inte bli helt knäckt så blir siktet inställt på 2014 så jag har tid på mej att bygga upp kondition och seghet i kroppen för att genomföra en sådan prestation på ett bra sätt.

Klättringen ger ju en bra styrka i kroppen så den ger ju en bra grund att bygga på och sedan blir det väl till att börja simma under vinterhalvåret samt att kuta runt i väta och halka när snön kommer.

Blev igår riktigt sugen på att klättra då det kändes som höst i luften när jag satt bakom Arabusta i Dannäs och väntade på att baktakten skulle dra igång. De verkade ha svårt att få all elektronik till att fungera ordentligt, så med mitt tålamod så åkte jag hem istället och missade tillställningen. Kanske något där som också behöver bearbetas? Tålamod finns när jag har motivation till det, men är fullständigt frånvarande om jag också har något annat i tankarna.

Nej, nu är det dags att planera lite material till en kurs jag ska hålla om ett tag. Ha det.