En kort sammanställning (orkar inte lägga någon som helst energi på detta efter nattmanglingen i bilen) av veckan.
Kul som f@n att vara igång och klättra ute igen, ännu mer kul att åka till Fontan igen efter 6 års frånvaro. Känns som att våren kommer att bli kul klättermässigt då det svarade oväntat bra i kroppen av att klättra ute igen, det var sisådär 6 månader senast då vädret har gjort det omöjligt att ge sig på blocken.
Nu får det vara för denna gången, hoppas kunna bjuda på lite nyturer här hemma framöver.
Vädret stoppade inte klättringen idag och det kändes helt ok i armarna när vi åkte iväg till Cusiniére. Förutsättningarna med vädret lockade och det fanns några problem som skulle få besök och besudlas med lite krita. Solen tittade fram emellanåt och det var uppehåll hela dagen, så förutsättningarna var perfekta.
En uppvärmning på l'Ouzo gav dagens första sänd, en liten knölig sak som var kul att klättra. Trots en enkel urtoppning lyckas jag fortsatt att krångla till det. Efter uppvärmningen gick jag loss på le Superbe igen och ändrade taktiken vid urtoppningen så att denna gången gick det vägen. Skönt med lite kramp i vaden när trycket med hälen ska sättas in.
Sedan var det lite kul på Entorse för att få leka lite och sedan lite häng på Excalibur droitte på vägen tillbaks mot Isatis.
Tyvärr är det dags att snart åka hem igen och skaffa en stuga här nere är klart för dyrt för att klara på min lön, så det blir väl till att längta efter en semestervecka eller två om ett tag igen.
Gårdagen och idag gick snabbt då vädret inte tillät mer än någon timmes klättring och gårdagen gick inte till historien som någon imponerande klätterdag. Idag var det Éléphant på schemat innan regnet satte stopp tidigare än vad prognosen visade.
Blev lite klättrat och fick ett litet knöligt problem gjort idag, så det känns ändå lite kul att det svarar någorlunda i kroppen. I morgon blir det till att kliva upp för la superbe.
Passade på att vara lite kulturell och kollade på slottet i Fountainebleau och blir hänsynslöst imponerad av det överflöd som adeln hade förr i tiden. De kläder, diverse utrustningar och utsmyckningarna i rummen på slottet är helt galet extravaganta och har ni vägarna förbi kan jag rekommendera att kolla hur det ser ut. Nedan kan ni se lite hur det ser ut idag.
Ovanan att klättra ute gjorde sig påmind idag då jag skulle börja mantla på 90° kanter utan sköna grepp att dra med. Tekniken har aldrig varit bra och nu när det varit klättring inomhus det senaste halvåret så känns mantlingarna verkligen valhänta, dessutom underlättar det inte att armarna inte är starka i det läget. Det är bara att jobba vidare och se till att få till teknik och styrka så kommer det bli lite ordning på det också till slut.
Vad gäller ticklistan så är det ingen munter läsning, men ett nytt problem dyker upp på listan (la superbe 6a+) som jag startar halvvägs mellan sittstarten och ståstarten, gjorde en flash på la satique 5+, så något problem har jag åtminstone gjort.
Det är bara att jobba vidare och kämpa med tekniken så kommer det att bli bättre med fötter, händer och mantling framöver. Om inte annat så blir förhoppningsvis klättringen hemma mycket bättre på graniten. Den fokuserade blicken är det åtminstone inget fel på, jag har själv aldrig sett den tidigare.
Vad hände idag då? Roche aux Sabots var på schemat och känna på några problem. Ovanan att klättra mer än några få timmar gör ju att kroppen är något seg idag och förhoppningarna var inte högt ställda. För min del spelar det ingen roll då jag är här för att ha lite kul. Sedan tidigare har jag visat prov på att vara usel på att landa bra när jag faller och så fortsatte det även idag. Tur att jag är lite "bootylicious" så att det finns mer vaddering är vad paddan bjuder på.
Vill ni se lite misslyckanden och dålig teknik så ser ni det i spelaren ovan.
Efter att armarna tagit slut tog jag tag i att nöta ned benen lite med en löprunda på den Franska landsbygden. Lagom trevliga personer visade sig idag och dessa visade på att tesen stor/dyr bil = liten k*k då de hängde på hornet och visade hur långt deras tredje finger är.
Känner lite på La Raie de Q (6b+)
Fuktig morgon när vi passerade Larchant.
Vy från stigen vid frukost.
Nu blir det vila för att ladda till morgondagens tripp till Isatis och Cuisiniere. Får se om det blir något kul gjort då, eller blir det en kavalkad av misslyckanden?
Det var länge sedan sist jag klättrade utomhus, sisådär ett halvår sedan och ännu längre sedan jag var i Fontan senast. Fotarbetet lämnar med än vanligt att önska då jag valhänt ska försöka slira upp på blocken. Jag känner en påtagligt nedsatt funktion vad avser klättring på blocken som bara kan bli bättre under veckan. Fotarbetet räknar jag med att det kommer bli klart mycket bättre som det brukar göra under resorna till Fontan, kanske ska se till att det blir mer frekvent än sex års intervaller.
Det blev ett par lättare problem för att sätta fart på kroppen och några försök på De fil en aiguille. Har provat lite på den tidigare och har nu hittat mitt sätt att klättra den, återstår bara att få fart på kroppen så jag kommer upp.
Fick som vanligt ett nytt smeknamn,"Beyonce". Förstår inte varför, för jag kan inte sjunga och har inte utseendet med mig heller.
Det har blivit en del klätterträning inne och har även blivit några turer ute trots frånvaron på bloggen. Näset har varit mest besökt den senaste tiden och framförallt blocket med Sammy Dahlman vrider upp världen en aning. Förra året satte vi upp en nytur "Löv is in the air 6a+" och nu jobbas det på att avsluta den till vänster utan att använda kanten där vi mantlade upp på ovan nämnda problem. Svårighetsgraden ökar lite och framkallar en del ångest nu när självförtroendet inte är på topp. Har klippt ihop några försök om någon bemödar sig att kolla.
Oavsett så känns det bra att det fungerar att klättra fortfarande, kanske pga att vädret har varit mindre varmt och att det varit torrt. Idag var förhållandet för klättring på förmiddagen fenomenalt och det känns bra att ha kommit ett moment längre på problemet. Fått jobba på pannbenet så att den sitter snart.
